Aktieägarkunskap – del 2
Vi har tidigare gett lite tips om lämpliga åtgärder innan delägare startar upp ett aktiebolag tillsammans. En del har kanske inte fått tipsen innan de har startat upp sin verksamhet och befinner sig nu i luven tillsammans med andra delägare. Om man inte företog försiktighetsåtgärderna och allt gick snett, finns det något att göra?
Vi kan börja med exemplet att kallelse till bolagsstämma inte har skickats ut till samtliga aktieägare. En grupp av aktieägarna som kontrollerar styrelsen har av någon anledning velat hindra eller försvåra för någon aktieägare att delta och rösta på stämman. Kan de beslut som har fattats på stämman verkligen vara riktiga?
En aktieägare kan i en sådan situation föra en så kallad klandertalan mot bolaget i allmän domstol. Som huvudregel måste en klandertalan väckas inom 3 månader från den dagen beslutet på bolagsstämman fattades. Det är dock bara beslut på bolagsstämmor som kan angripas, inte annan information eller förslag som ges ut och ej heller beslutet från styrelsemöten. Huvudregeln om tre månader gäller alla de beslut som strider mot aktiebolagslagen, bolagsordning och tillämplig lag om årsredovisning. Det finns dock särskilda fall där tidsgräns saknas, vilket till exempel är om kallelse till bolagsstämman inte har skett.
En annan åtgärd vid misskötsel är skadestånd. I aktiebolagslagen finns det två typer av skadeståndstånd, dels för interna skador, dels för externa skador.
Interna: Om en skada har drabbat bolaget är det frågan om internt skadestånd. Om till exempel en VD eller en/flera styrelseledamot/ledamöter inom sitt uppdrag har agerat på ett sätt som har lett till skada för bolaget kan de bli skyldiga att ersätta den skadan. Det är dock viktigt att påpeka att skadestånd på grund av skada för bolaget inte handlar om ett förbud mot att göra dåliga affärer. Det handlar snarare om misskötsel
Externa: Om en skada har drabbat en aktieägare är det frågan om externt skadestånd. Till skillnad från vid det interna skadeståndet måste den skadegörande handlingen ha inträffat till följd av en överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Vid det interna skadeståndet finns inte den begränsningen.
För såväl det interna som externa skadeståndet gäller följande.
1. En ”skada” måste har skett.
Med skada menas inte nödvändigtvis att ett fysiskt objekt har blivit repat eller liknande. Till exempel kan man säga att en skada har uppstått om en chef har förskingrat pengar från bolaget.
2. Personen som har vållat skadan skall ha företagit en handling eller underlåtenhet, uppsåtligt eller av oaktsamhet, som har lett till skadan.
3. Det skall föreligga ett tillräckligt orsakssamband mellan handlingen/underlåtenheten och skadan.
Även om en person har fattat ett beslut som har lett till skada är det inte säkert att den skadan faktiskt ersätts. Skadestånd enligt aktiebolagslagen följer det mönster som gäller för skadeståndsrätt i allmänhet. Handlingen/underlåtenheten måste så att säga ligga i farans riktning.